En natt hade en man en dröm. Han drömde att han gick längs en strand tillsammans med Gud. I skyn fick han se glimtar och scener ur sitt liv. För varje scen, noterade han att det var två par fotsteg i sanden; ett par tillhörde mannen och det andra Gud.

När den sista scenen ur hans liv visats för honom tittade han tillbaka på fotsetegen i sanden. Han såg då att många gånger fanns bara ett par fotsteg. Han noterade också att det var under hans jobbiga och ledsna tider i livet.

Detta bekymrade honom och han frågade Gud om det. "Gud, du har sagt att när jag beslutade att följa dej, skulle du gå med mej hela vägen. Men jag har sett att då jag har haft jobbiga tider i livet, finns där bara ett par fotsteg. Varför lämnade du mej när jag som bäst behövde dej?"

Gud svarade; "Mitt dyrbara, älskade barn, Jag har lovat att alltid vara med dej. Under de tider av lidande, då du bara ser ett par fotsteg, det är då jag bär dej."